Tala

Idag har jag börjat med att klippa tyget. Jag klippte klart svart trikå tyget, som var ärmarna och halsmudden. Jag har även börjat lite med att klippe bakstycket som ska vara vitt men hann inte klart med den. Jag klippte de delarna efter trådrak, alltså man ska sätta mönsterdelen paralellt mot själva tygkanten. Jag har även lärt mig att det är viktigt att det är lika många cm mellan hela trådrakt till kanten. Så jag fick mäta några gånger så att jag var helt säker innan jag klippte. Jag har satt fast mönsterpappret på tyget med nålar. Arbetet gick bra, det var inget svårt idag eftersom vi hade gått igenom hur man klipper efter trådrak förut. så det var bara att klippa hela lektionen. jag har använt nålar, tygsax, måttband, trikåtyg svart och vitt och mönsterpapper. nästa gång ska jag bara fortsätta klippa klart alla delar.

Bianca Voinea

Idag har jag klippt mönstren till min t-shirt samt klippt ut mellanlägg som man skall ha på insidan av axlarna. Jag har mät ut hur mycket tyg som jag har använt än så länge och antecknat det. Idag har jag lärt mig vad mellanlägg är, det är remsor som man lägger vid insidan av tyget vid axlarna för att förstärka axelpartiet så att den inte går sönder.

Emma Persson

Utvärdering


1. Idag pressade jag fast de två andra mellanläggen på framsidans axlar. Ena strykjärnet var upptaget så jag fick ta det gamla, då blev mellanlägget brunt och knöligt så jag tog bort det och gjorde ett nytt mellanlägg och använde sedan det andra strykjärnet. När man pressar fast mellanläggen använder man sig också av ånga från strykjärnet. Då blev mellanläggen bra och klistrades fast fint. Efter att jag pressat fast mellanläggen på framaxlarna la jag fram- och bakstycke rätsida mot rätsida och tvärnålade axelsömmarna. Tvärnåla fungerar som det låter, man sätter fast nålarna på tvären genom båda tygstyckena. När man sedan ska sy ihop tygstyckena kan man då lätt ta ur nålarna medans man syr. Jag satte fast nålarna med lite mer än 1cm mellanrum. Jag mätte också hur mycket tygåtgång jag använde mig av. Jag la då allt tyg jag hade på bordet och la det så som jag klippte ut tyget. Jag la sedan ett måttband över allt och fick fram att jag använder mig av en meter tyg.


2. Allt gick bra förutom det jag sa tidigare, att jag var tvungen att göra ett nytt mellanlägg till ena framaxeln.


3. Jag har använt mig av sax, blyertspenna, måttband, strykjärn och knappnålar.


4. Jag lärde mig att det är som ett pussel att få bakstyckets axlar och framstyckets axlar att hamna exakt mittemot varandra. För att få dom exakta mittemot varandra tog jag ena kanten och la på den andra kanten och satte dit en knappnål på tvären. Sen tog jag den andra kanten på framaxeln och drog till kanten på bakaxeln. Sedan satte jag dit knappnålar i mellan. Jag gjorde sedan samma sak på andra axeln.


5. Nästa gång ska jag testa sy med elastisk sömn på en annan bit tyg så att jag vet hur jag ska göra när jag syr på min t-shirt så att det inte blir fel.

Alicia h

Idag har jag tvärnålat min tröjas axelsömmar med sidorna räta mot varandra. Sedan har jag testat att sy på ett trikåtyg som är oanvänt för att det är svårt att sprätta upp tröjan när man redan börjat sy den så jag sydde med elastisk söm som man använder på alla stretch tyger för att den inte ska gå sönder. Den går ett steg bak och två fram. så jag testade att sy först. Det gick bra och jag hann Göra det jag förväntade mig att jag skulle hinna. Jag har använt nålar, symaskin , penna, strykjärn.
Jag har lärt mig vad den räta sidan är, och hur man trär symaskin för jag hade glömt det. Jag fick också lära mig vad elastisk söm är och varför man har just det.
Nästa gång så ska jag sy axelsömmarna med elastisk söm. Och nåla ihop remsans kortsidor räta mot räta och sy ihop med rakaöm.

Liliya

Idag har jag klippt ut två mönsterdelar, ärmen och halsmudden. Jag använde svart tricotyg. Jag använde ett måttband för att mäta trådraken för att sedan lägga ut mönsterdelarna på tyget. Det är en pil som visar vart man ska placera mönstret. Den pilen ska gå parallellt med stadkanten och antalet centimer mellan ska vara lika mycket. Jag använde också en penna och nålar för att nåla fast mönstret så att det skulle vara enklare att klippa ut tyget. Nästa gång ska jag fortsätta att klippa ut de delarna som är kvar men istället för svart färg ska jag använda vitt. Idag lärde jag mig vad trådrak är, hur man klipper ut tyg och vilken sax man ska använda. 

Abdul

1. Jag har ritat 1 cm sömsmån runt mina mönster delar som jag sedan klippte ur mönster pappret förutom 3 cm fåll eftersom den redan fanns i mina mönster delar.
2. Det gick bra och jag är klart med att rita 1 cm sömsmån runt mina mönster delar och sedan klippa ur de från mönster pappret.
3. Jag har använt penna, sudd, linjal, sax och mönster pappret.
4. Jag har lärt mig om varför man gör 1 cm sömsmån runt sina mönster delar.
5. Nästa gång ska jag placera mina mönster delar på tyg och börja klippa.

Maral

Idag jag fortsatte med uppgift 3 vilket är 1 smygmaska på inremaskbågen, 4 luftmaskor och 1 smygmaska på min instruktions papper, jag blev klar med rosen och satte fast den på min prinsesstårta och gjorde kaststygn sedan jag fäste garnet. Jag gömde det garnet som blev över i prinsesstårtan med en broderinål och blev klar med hela arbetet. Nu har jag börjat med att göra min mood board på Pinterest. Jag har använt garn, virknål 4.50mm, broderinål, sax och dator för material. Nästa gång ska jag fortsätta med min mood board och börja med min t-shirt. Allt gick jätte bra jag är nöjd jag gjorde allting perfekt och jag har lärt mig hur man sätter fast en ros på en prinsesstårta.

Abdul

1. Jag har ritat mönster delar på mönster pappret som var fram- och bakstycket och ärm.
2. Det gick bra och jag håller på med att göra 1cm sömsmån på mönster delarna.
3. Penna, sudd, linjal, mönster papper och måttband.
4. Jag har lärt mig två nya ord som är sömsmån och fåll (kant).
5. Nästa gång ska jag fortsätta med att göra 1cm sömsmån på mina mönster delar.

Tala

Idag har jag gjort klart bakstycket. Jag har egentligen gjort det förra gången men det var något fel som jag ändrade på idag. Jag titade även sömsmånen 1cm och fållkanten 3 cm. Jag hann i slutet klippa alla mönsterpappren och mönsterdelar.
Arbetet gick bra men jag hann inte med mycket eftersom det tog lite längre tid att fixa klart bakstycket för jag behövde tänka och pröva mycket så att det inte blir något fel.
Jag har använt mått band, sax, mönsterpapper oxh nålar.
Nästa gång ska jag stryka mönsterdelarna och börja med att klippa själva tyget.

Alicia h

idag har jag klippt ut 4 st mellan lägg den var 17.5 cm lång och 1 cm bred och man lägger den för att det blir stabilare. Jag skulle lägga den på båda axlarna fram och bak. Sedan strök jag/ träck på ånga knappen för att den skulle fastna. Man skulle lägga den på aviga sidan och klistret skulle vara neråt åt tyget för att den skulle fastna.
Det gick bra när Inti hjälpte mig att förklara vad beskrivningen menade så då gick det bra och började direkt. Jag har använt tygsax, mellanlägg, penna, strykjärn och ett strykbord.
Jag har lärt mig vad mellanlägg är och vad man använder den till.
Nästa gång ska jag lägga fram och bakstycket räta mot räta och tvärnåla axelsömmarna. Och sy sömmarna.

Emma Persson

Utvärdering 

1. Idag har jag gjort ett hack i mitten av ärmkullen. Efter det klippte jag ut en smal remsa mellanlägg som ska sitta på axelns framsida och baksida. Jag valde att varje remsa skulle vara 1cm bred. Jag skulle pressa fast mellanläggen på avigsidan och det är sidan som inte ska synas. Rätsida är dem sida som kommer synas. Man kan säga att rätsida är framsida och avigsida är baksidan. Mellanlägg har klister på ena sidan så man läger sidan med klister mot tyget och tar sedan ett strykjärn på och använder ånga. Då smälter klistret och mellanlägget fastnar på tyget. 

2. Det gick faktiskt sådär, för jag tänkte att man inte behövde ha med sömsmånen på mellanläggen så jag fick göra om med sömsmånen. På grund av det hann jag bara sätta fast mellanlägg på baksidan. 

3. Idag har jag använt mig av tygsax, linjal, penna, mellanlägg, strykjärn. 

4. Jag har lärt mig hur mellanlägg fungerar och hur man sätter dit dom. Man använder mellanlägg för att tyget ska bli stabilt vid axeln, det knölar då sig inte heller. 

5. Nästa gång ska jag pressa fast de två andra mellanläggen på framsidans axlar.

Maral

Idag kollade jag på en film om bomull men min mobil dog så jag började fortsätta med min prinsesstårta. Jag började med att göra uppgift 3 vilket är 1 smygmaska på inremaskbågen, 4 luftmaskor och 1 smygmaska men blev inte klar med det. Allt gick jätte bra och jag jobbade på som alltid, nästa gång ska jag fortsätta med rosen och bli klar med allt. Jag har använt sax, garn och virknål för material.

Liliya

Först fick vi följa med en kvinna som jobbar på Malmöoperan. Hon visar oss några hantverkare och en av dom är en kvinna som heter Susanne. Hon jobbar som färgerska och patinererska. Med hjälp av färgning och patinering kan hon ändra och byta nästan epok på ett plagg. 

Färgerna på ett plagg kan vara både jämn och ojämna och för att få en ojämn färg måste man knöls ihop plagget och man ska ta väldigt lite färg och vatten. 

Efter det så började filmen berätta om en indonesisk kvinna som heter Anak Agung Putri, hon jobbar som en väverska. Den vanligaste indonesisk vävteknik är ikat, ordet ikat betyder 'tråd'och 'att knyta'. Man känner igen ikat ikat på Mönsterås vaga kontur. Hon berättar att typiskt balinesiska motiv är olika blommönster och att färgerna är olika. Det finns röd, blå, svart och vit. 

Sen visade de hur man odlar bomull. Först ska man ta bomull och blanda det med insektsmedel. De sa också att 25% v världens förbrukning av insektsmedel hår till bomulösodling. När man odlar bomull behöver man konstgödda den flera gånger per säsong och man ska bevattna den också. Bomull odlad i över 80 länder. I genomsnitt tar det 10000 liter vatten per 1 kg bomull. De sa också att detr bara 1 % av världens bomull som är ekologisk. Cirka 70%  av all bomull handplockas och sedan rensas den på fabriken. Balöppning, kardning, spinning, varpning,klistrig och vävning är det som görs på textilfabriken. Sedan förs den till skrädderi och blir en skjorta.

Tala

Först i början av filmen träffade vi några skickliga hantverkare. Första hantverkaren var Susanne, som jobbade i kostymskapandet på ateljén. Hon var färgerska och patinerereska. Vi fick se på när hon gjorde en grön ullsoppa. Hennes uppgift för det mesta är att ändra stil på ett plagg eller t.om ändra epok på den så att den ser ut att vara väldigt gammal. Hon berättar även att man behöver inte färga plagget helt jämt utan man kan också skapa mönster på den så att den tex ser klassiskt ut. Då knölar man ihop tyget och lägger den i lite färg och vatten, sedan låter man den ligga kvar ett tag ca en timme, innan man tar ut den och låter den torka.

Sedan fick vi lära oss lite om vävning av Agung Putri som berättade lite om hennes yrke. Hon berättade att typiska balinesiska motiv är olika blommönster. Det kan ha olika färger röd, blå, svart och vit. Ordet ”Ikat” kommer från Indonesen och kan betyda både tråd och att knyta. Ikat har alltid vackra vaga konturer. Vävaren måste manuellt passa in den mönsterfärgade tråden vid vävningen. De visade ett exempel på ett sådant tyg som Agung Putri arbetade med. Först färgar man mönstret i väften. Mönstret ritar man direkt på bomullstrådarna. Delarna som inte ska färgas täcks med plastband, det är här då hantverkaren avgör hur mönstret slutligen ska se ut. Sedan färgar man trådarna.  Man använder sig mycket av naturliga växtfärger från bark, frukter och blad i vissa städer i Indonesen. Men i andra platser använder man sig bara av konstgjorda färger. När tyget har torkat börjar man ta bort trådarna och märker hur tygets mönster sakta växer fram. Sedan trär man varpen, de vertikala trådarna i tyget.

Hon berättade hur man ordnar ett teater som ska föreställa den ryska revolutionen. Man tittar mycket hur man såg ut på den tiden, och ut från det börjar man skissa kläder och kostymer så att de ser ut från den tidsepoken. Hon kollar i tyglagret vilka typtyper och färger som skulle passa. Man plockar från 20-talet – 40-talet ungefär, sedan mixtrar de ihop de så att det ser ut som en flykt 1914- 1918. Hon berättade att ett sådant arbeta brukar ta upp till ett och ett halvt år ungefär.

Fjärde steget visade de oss hur man plockar bomull i Harran i Turkiet. Man blandar bomullsfrön med insektmedel och odlar de sedan. 25% av världens förbrukning av insektmedel går till bomullsodling. Sedan bevattnar man de, 10 000 lite vatten per kg bomull. 1% av världens bomull är ekologiska. En stor del av bomull handplockas. Bomull odlas i över 80 länder. Efter bomullsplockningen går all bomull till rensning. Sedan till textilfabriken där de balöppnas så att de inte blir en stor klump. Efter det kardas de så de bildar fiberflor. Sedan spinnas de, och därefter varpas alltså sträcker och rullar upp trådarna på en bom.  Man klistrar de efter det och vävar de så att de bildar en tyg. De mönster skäras och slutligen sömnas. En skjorta i genomsnitt tar 2 700 liter vatten och 0,6 kg kemikalier.

Efter det träffade vi en damskräddare som hette Anne hon berättade att hon brukar få några skisser med bestämt tyg och färg, hon ska bara tänka på hur den ska de ut och hur hon ska sy den. Sedan berättade en tjej om hennes flykt från Kurdistan till Sverige.

I filmen berättade de även om bomullsplockarna i staden Baykal i Turkiet. Det är hela familjen som hjälper till att plocka, från pappan till lilla dottern. De plockar hela dagen, förutom en timmes lunch paus. De berättar att det är ett hårt och svårt jobb men de tjärnar pengar på sina bomullsfält. Men i andra länder får man en väldigt dålig lön om man jobbar med bomullsodling och plockning, löner som inte går att leva på. De berättade lite historia om bomull att förr i tiden jobbade för det mesta bara slavar med bomull. Under 1800-talet byggde USA upp en enorm bomullsproduktion. Efter att slaveriet förbjöds blev för detta slavarna kvar på bomullsfälten, deras lön var mat och husrum. Efter industriella revolutionen på 1700-talet jobbade fler barn än vuxna i textilfabriker. Fortfarande idag tvingas många barn i fattiga länder att plocka bomull istället för att gå i skolan. Förr i tiden fick män mer pengar i lön än vad kvinnorna fick.

Därefter träffade vi Anne damskräddare och Eva herrskräddare, igen. De berättade vad ett gott hantverk är. Det var gamla plagg från tex 1800-1900 talet. De gav oss ett tips som var att breda lite på sömsmånen, gärna mitt bak, för det går att ändra och förstöra på plaggen om man blir lite tjockare. Slutligen lärde vi oss hur man stryker skjortor och kläder med en strykjärn.

Abdul

Sammanfattning om dokumentär

Filmen handlade om hur man gjorde tröjor av bomull från början till slut. Så här går det till: i Turkiet i Harran så tar man bomullsfrön och blandar den med insektsmedel (25% av världens förbrukning av insektsmedel går till bomullsodling) sedan så odlar man bomullsfrön. Bomull odlas i över 80 länder. Efter 2 månader så gör man konstgödning flera gånger per säsong, man konstbevattnar (i genomsnitt så används 10 000 liter vatten per kg till bomull) själva bomulls växt. I världen så är 1% av bomull ekologisk. Efter 6-8 månader så har bomull vuxit klart som då plockas av bomulls plockare (ca 70% av all bomull handplockas). Denna bomull skickas till bomullsfabrik i Diyarbakir, där rengörs bomull. Senare så skickas denna bomull till textilfabrik i Brasilien i Fortaleza, där gör man balöppning, kardning, fiberflor, spinning, varpning, klistring och vävning på bomull. Till slut så skickas denna bomull till skrädderi där man gör mönsterskärning och sömning på bomull.

En kvinna från Indonesien i Bali som heter Anak Agung Putri och är 52 år gammal. Hon säger att det är svårt att väva men hon tycker om att väva som resultatet blir så fint på och det tog ett år för henne att lära sig väva. För att göra det tyg Agung Putri arbetar med så färgar man först in själva mönstret. Alltså inslaget, den horisontella tråden i väven. Mönstret ritas direkt på bomullstrådarna och de delar av mönstret som inte ska färgas täcks med plastband. Då avgör hantverkarens precision hur tydligt mönstret slutligen blir. Sedan färgas trådarna. På många platser i Indonesien används naturliga växtfärger från bark, frukter och blad men där Agung Putri arbetar används bara syntetiska färgämnen. När tråden har torkat och plasten tagits bort kan man se hur tygets mönster sakta växer fram, om man vill så kan man fortsätta att tillsätta hur många färger som helst. Sedan trär man vävstolen, det vill säga varpen alltså de vertikala trådarna i tyget. Och sedan trär man trådarna. Och när man har trätt färdigt vävstolen då kontrollerar man om det är rätt, om det är spänt. Sedan lägger man spolen i båtskytteln där man tittar igen så att alla trådar stämmer. Sedan börjar skytteln gå fram o tillbaka och efter varje gång så kollar man motivet igen. Man gör en meter på en dag.

I filmen så fanns det också tips på hur man kunde stryka en bomullsskjorta ifall man inte hade någon kemtvättsdocka hemma. På en ljus tröja så kan man både stryka fram- eller bak och det spelar ingen roll men på mörka skjortor så stryker man på baksidan för att slippa glansmärken. Man behöver en bra strykjärn, ju tätare och varmare ånga desto enklare för alla. Först så ska man börja med kragen. Sedan går man vidare till armarna, man ska lägga armen fint med knäppningen uppåt och ha slätt och fint på undersidan. I nästa steg så tar man fram sidan där man börjar med bröstpartiet, sedan fortsätter man med midjan och slutligen ryggen. Då börjar man med axelpartiet och går vidare till ryggen. Ifall man ska ha kavajen på hela dagen så räcker det att man stryker kragen, manschetterna och framsidan.

Alicia h

                                           Sammanfattning på dokumentären

Denna dokumentär handlar bomullsproduktion och att det är lite bomull som framstår ekologiskt. Man lägger ner mycket vatten för att producera bomull runt om i världen. Först fick man följa med en tjej som visar runt på Malmöoperan. Där fick man veta att man kan ändra, färga om kläder och byta stil på kläder med hjälp av färgning och patinering.
Det Indonesiska ordet "ikat" betyder två saker tråd och att knyta. Man känner igen Ikat på mönstrets vaga kontur.
Man måste passa in den mönsterfärgade tråden vid vävningen.
Agung putri är en väverska som arbetar med tyg. Och för att kunna göra som hon gör måste man först färga in själva mönstret, alltså så att det blir inslaget. Mönstret ritas direkt på bomullstrådarna. Man fick veta att man också ska dela av mönstret som inte ska färgas med hjälp av plastband. Och sedan färgas bomullstrådarna.
I Indonesien används naturliga växtfärger från bark, frukter och blad. Men vissa använder syntetiska färgämnen.
Det var också en tjej från Kurdistan som berättade om sitt liv när hon har varit på flykt med sin familj till flera olika länder för att komma fram till Sverige.
I Harran, Turiket så producerade man väldigt mycket bomull. Man använder sig av Bomullsfrön och insektsmedel.
25% av världens förbrukning av insektsmedel går till bomullsodling, konstgödning används flera gånger per säsong. Man måste också vattna de för att dem ska kunna växa.
Efter cirka 2 månader börjar det komma fram en bomullsväxt. Efter 6-8 månader har bomullen växt fram. Sedan skördar man allt och cirka 70% av all bomull handplockas.
Sedan för man bomullen till en fabrik där bomullen rensas. Och så vidare sedan väver man bomullen.
I genomsnitt 10 000 liter vatten per kg bomull. Endast 1 % av världens bomull är ekologisk.
Under 1800- talet byggde USA en enorm bomullsproduktion.

Emma Persson

Sammanfattning av Dokumentären

Dokumentären handlar om bomullproduktionen och hur man ändrar på klädesplagg på t.ex. en opera.
Först får vi följa med en kvinna på malmöoperan där vi får veta hur man ändrar kläder till olika årtal, t.ex. genom färgning och hur man byter stil på ett klädesplagg. Efter det fick vi se hur en kvinna i Indonesien gör vävning. Det tog ett år för henne att lära sig virka, det är mycket svårt. Hon använde sig av bomullstrådar och vävde på en vävmaskin. För att få mönster på tröjan färgar hon och för att bara få färg på mönstret täckte man resten av Bomullsbanden med plastband och la sedan i färg i 1 timme. De använde sig av syntetiska färgämnen, men andra i Indonesien brukar använda växtnaturliga färger från bark, frukter och blad. För att göra det tyg som hon gjorde färgade man först in mönstret. Sen trädde hon själva vävstolen, som man kallar för varpen.




I dokumentären kom man tillbaka flera gånger till kvinnan i malmöoperan och nu visade hon hur hon gick till väga när hon ska göra ett plagg till ett visst årtal. Hon fördjupade sig i  hur människorna såg ut på just det årtalet. På operan kunde hon välja sina material samt kläder på operans lager. Ett arbete kan ta 1,5 år och då jobbar 350 personer med arbetet. Vi får också reda på hur en skiss kan bli till verklighet, hur dom jobbar med skisserna.


Sedan får vi reda på att väldigt lite av bomullen som produceras är ekologisk, bara 1% av världens bomull är det.Vi fick se när dom producerar bomull i Turkiet. När man sår bommullsfrön blandar man först ihop fröna med insektsmedel och sår sedan ut bomullsfröna med en traktor. 25% av världens förbrukning av insektsmedel går till bomullsodling. Man konstgöder flera gånger per säsong. Man konstbevattnar också och i genomsnitt går det åt
10 000 liter vatten per kilo bomull. Efter 6-8 månader har bomullen utvecklats och nästan är färdigväxta. Cirka 70% av all bomull handplockas. Dom samlade sedan bomullen i stora säckar.  Sedan kom vi till en bomullsfabrik i Diyarbakr. Där rensade dom bomullen och sedan fick vi veta att det odlas bomull i över 80 länder. Sedan fick vi se när bomull togs till en textilfabrik i Brasilien där balöppning och kardning gjordes och sedan fiberflor. Sedan kom spinningen, varpning, klistring och tillslut vävning. Tyget tas sedan till ett skrädderi.


Sen pratade en kvinna om när hon var liten och flydde från Syrien och var med om en nära döden upplevelse. Det speciella var att hon hade med sig en klänning och det var det enda plagget som följde med henne överallt, ända till Sverige.
Vi fick också höra om bomullsplockarna hur dom arbetar från morgon till kväll och att det är deras sätt att tjäna pengar. Hela familjen måste hjälpa till med produktionen. Bomullen hjälper dom att försörja hemmet. Familjen tjänar pengar på deras bomullsfält men det gör inte alla. Bomullen odlas ofta i länder där det är billig arbetskraft. Förr i tiden jobbade slavar på fälten. Under 1800-talet byggde USA en enorm bomullsproduktion och 1865 förbjöds slaveriet men slavarna stannade för lön som mat och husrum. Barnarbete var vanligt och på 1700-talet var det fler barn än vuxna som jobbade på fälten.Sedan fick vi ett tips av två skräddare på malmöoperan att om man ska sy ett klädesplagg ska man använda bred sömsmån så att man göra tröjan större om man t.ex. har gått upp i vikt. Sömsmånen ska gärna vara mitt bak. Sedan fick vi se hur man stryker en skjorta.

Carolina

Dokumentären handlade om hur bomull produceras.från början så fick man träffa några skickliga hantverkare på Malmö operan som berättade hur man kan få nya tillexenpel: kappor att se ut som dom va gjorda på 30 talet. Sen efter det så berättade en kvinna som heter Anak Agung Putri. Hon kommer ifrån Bali, Indonesien. Hon är en väverska. Hon berättar att typiskt balinesiksa motiv är olika blommönster. Det finns i färgerna röd, blå, vit och svart. Dom pratar också om ikat. Ikat betyder "tråd" eller "att knyta" på indonesiska. Man känner igen ikat på mönstrets vaga kontur. För att göra det mönstret hon arbetar med så måste man färga in själva mönstret, alltså inslaget, den horisontella tråden i väven. Man ritat mönstret direkt på bomullstrådarna. Dom täcker delarna som inte ska färgas med plastband. Sen färgar man det. På vissa ställen i Indonesien använder man naturliga växtfärger som bark, frukter och blad. Men där den här kvinnan jobbar så använder man syntetiska färger.

Sen på malmö operan visar Susanne kostymerna hon skulle göra till teatern doktor zjivago. Teatern handlar om en specifik tid, 1896-1931. Då kollade hon på bilder hur dom såg ut på den tiden i Ryssland. Sen ritar dom skisserna på papper och det ska inte vara någon fantasi sa hon det ska vara som om det var påriktigt för att man ska kunna känna historien. Dom hade skissat bondkvinnor och aftontoaletter. Aftontoaletter skulle ta 1,5 år att göra men eftersom stt dom är ca 350 personer som hjälper till så går det ju snabbare att göra. 

Bianca Voinea

Barn än Dokumentären handlar om klädesplagg och hur man kommer till väga med vävning, färgning eller hur man stryker en skjorta. Först får vi följa med en kvinna som jobbar på Malmö operan, där utförs pjäser och man måste fixa olika konstymer för olika årtal. Man använder sig utav bumoll när man ska sy klädesplagg som tex klänningar och tröjor. Vi får träffa på en kvinna som jobbar som väverska i Bali, Indonesien. Hon berättar att det tog henne ett helt är för att lära sig tekniken om hur man väver men hon gillar sitt jobb. Man börjar med att bygga upp mönstret som man vill ha på materialet, man lindar plast runt bumollstrådar där man vill att färgen inte ska komma upp, sedan doppar man materialet i färg, de flesta använder sig utav syntetiska färgämnen men det finns fortfarande folk som använder sig utav naturfärger från balk, frukt eller blad. Sedan väver man med hjälp av en vävmaskin, på en dag hinner man väva ungefär en meter material. 

Jag fick också reda på att man odlar bomull på familjens jordbruk, alltså är det familjer som driver bomullsproduktionen och själva familjen jobbar där, både barn och äldre. Förr i tiden när slaveri var mycket vanligt var det svarta män och kvinnor som jobbade på bomull jordbruk, efter det när man förbjöd slaveri fick samma människor ta hand om jordbruken och bomullsprodutioten, de jobbade för att få mat och en tak över huvudet. Det var mycket vanligt med barnarbete också, förut var det flera barn än vuxna som jobbade på textilfabriker, just därför tänker man på barnarbete när man tänker på bomull odling

Frida sammanfattning bomullsfilm

Vi träffade en som färgar kläder som heter Susanne, hon kan ändra färger på kläder också. Hon knyter och knölar ihop å lägger i färg å vatten för att få olika färger och mönster. Anak är en väverska som bor i Bali. Vi fick se hur man gör olika mönster när man väver, men knyter gummiband där det inte ska vara färg. Vi fick se Camilla som gör teaterkostymer till en pjäs som utspelar sig under åren 1896-1931. Det är ungefär 350 människor som arbetar med teatern. 25% av världens förbrukning av insektsmedel går till bomullsodling, man konstgöder bomull flera gånger per säsong. Det går igenomsnitt 10 000 liter vatten per kg bomull, 1% av världens bomull är ekologisk, det tar 6-8 månader innan det blir bomull. Ca 70% av all bomull blir handplockat. Det plockad och paketeras i stora säckar och sedan skickas det till rensning i stora maskiner, och sedan paketeras det om. Bomull odlas i över 80 länder, blandannat Turkiet och Brasilien. En bomullsskjorta kräver ungefär 2700 liter vatten och 0,6g kemikalier innan den blir en tröja. Anna är damskräddare och Eva är herrskräddare. En familj i Turkiet plockar bomull från morgon till kväll. Bomullsindustrin involverat idag 100 miljoner människor, många blir sjuka av den dåliga miljön och barnen får inte gå i skolan. En man berättar hur man ska stryka en skjorta på rätt sätt.  En ljus skjorta kan strykas hur som helst men en mörk skjorta ska strykas på baksidan för att slippa glansmärken. I slutet berättar Camilla hur man gör om man har en trött gammal tröja som man älskar och hur man gör en ny av den. hon berättar också hur man ska ta mått på den och vilka material som är lättast att lyckas med.

Aleksandra sammanfattning bomull

Vi träffar en färgerska och patinerare Susanne. Hon ändrar färger på kläder eller blandar färger till nya. Vi kollar sedan på vävning.  Anak är en väverska och älskad att väva hon bor i Bali.  Trådarna färgas av bark växter och träd. Camilla gör kostymerna till teatern doktor zjivago. Hon ska göra kläder som passar tiden 1896-1931. Hon skissar först allting sedan väljer hon färger och sedan börjar hon arbeta. 25% av världens förbrukning av insektsmedel går till bomullsodling,  konstgödning används flera gånger per säsong. Det blir ungefär 10.000 liter vatten per kg bomull. 1% av världens bomull är ekologisk. Den växer klart under 6-8 månader, 70% av all bomull handplockas.

Den plockas , paketeras i stora säckar och skickas sedan till rensning i stora maskiner. Bomull odlas i mer än 80 länder till exempel Turkiet och Brasilien. En vanlig skjorta behöver 2700 liter vatten och släpper ut 0,6 kg kemikalier under sin process. Anne är damskräddare och Eva är herrskräddare dom gör olika skisser för teater och annat.

Familjen erdem plockar bomull i Turkiet hela dagen lång och får 1 timmes lunch, de har hållt på med bomull sedan de föddes och de gör det för att de tjänar egna pengar så de kan försörja sin familj.

Många barn går inte i skolan på grund av bomullsarbete. Bomullsindustrin involverar idag 100 miljoner människor, många får inte tillräckligt med pengar och kan inte försörja sig och kan inte gå i skolan. Anne berättar att gamla plagg ser mer genomtänkta ut och det syns att de är handsömn.  En man berättar sedan hur man ska stryka skjortor, ljusa skjortor kan strykas hur som helst och mörka skjortor stryks på baksidan för att slippa glansmärken. I slutet berättar Camilla att om man har ett plagg som är fint men börjar gå sönder så kan man köpa mönsterpapper och rita av plagget för att få de finaste mönstret, använd helst ull, bomull, siden och lin för att få bästa resultat.