Abdul

Sammanfattning om dokumentär

Filmen handlade om hur man gjorde tröjor av bomull från början till slut. Så här går det till: i Turkiet i Harran så tar man bomullsfrön och blandar den med insektsmedel (25% av världens förbrukning av insektsmedel går till bomullsodling) sedan så odlar man bomullsfrön. Bomull odlas i över 80 länder. Efter 2 månader så gör man konstgödning flera gånger per säsong, man konstbevattnar (i genomsnitt så används 10 000 liter vatten per kg till bomull) själva bomulls växt. I världen så är 1% av bomull ekologisk. Efter 6-8 månader så har bomull vuxit klart som då plockas av bomulls plockare (ca 70% av all bomull handplockas). Denna bomull skickas till bomullsfabrik i Diyarbakir, där rengörs bomull. Senare så skickas denna bomull till textilfabrik i Brasilien i Fortaleza, där gör man balöppning, kardning, fiberflor, spinning, varpning, klistring och vävning på bomull. Till slut så skickas denna bomull till skrädderi där man gör mönsterskärning och sömning på bomull.

En kvinna från Indonesien i Bali som heter Anak Agung Putri och är 52 år gammal. Hon säger att det är svårt att väva men hon tycker om att väva som resultatet blir så fint på och det tog ett år för henne att lära sig väva. För att göra det tyg Agung Putri arbetar med så färgar man först in själva mönstret. Alltså inslaget, den horisontella tråden i väven. Mönstret ritas direkt på bomullstrådarna och de delar av mönstret som inte ska färgas täcks med plastband. Då avgör hantverkarens precision hur tydligt mönstret slutligen blir. Sedan färgas trådarna. På många platser i Indonesien används naturliga växtfärger från bark, frukter och blad men där Agung Putri arbetar används bara syntetiska färgämnen. När tråden har torkat och plasten tagits bort kan man se hur tygets mönster sakta växer fram, om man vill så kan man fortsätta att tillsätta hur många färger som helst. Sedan trär man vävstolen, det vill säga varpen alltså de vertikala trådarna i tyget. Och sedan trär man trådarna. Och när man har trätt färdigt vävstolen då kontrollerar man om det är rätt, om det är spänt. Sedan lägger man spolen i båtskytteln där man tittar igen så att alla trådar stämmer. Sedan börjar skytteln gå fram o tillbaka och efter varje gång så kollar man motivet igen. Man gör en meter på en dag.

I filmen så fanns det också tips på hur man kunde stryka en bomullsskjorta ifall man inte hade någon kemtvättsdocka hemma. På en ljus tröja så kan man både stryka fram- eller bak och det spelar ingen roll men på mörka skjortor så stryker man på baksidan för att slippa glansmärken. Man behöver en bra strykjärn, ju tätare och varmare ånga desto enklare för alla. Först så ska man börja med kragen. Sedan går man vidare till armarna, man ska lägga armen fint med knäppningen uppåt och ha slätt och fint på undersidan. I nästa steg så tar man fram sidan där man börjar med bröstpartiet, sedan fortsätter man med midjan och slutligen ryggen. Då börjar man med axelpartiet och går vidare till ryggen. Ifall man ska ha kavajen på hela dagen så räcker det att man stryker kragen, manschetterna och framsidan.